Publicerad 2010-04-05 19:15:24 i Allmänt,
Where it began, I can't begin to know when
but then I know it's growing strong
oh, wasn't the spring,
and spring became the summer
who'd believe you'd come along
Hands, touching hands, reaching out
touching me, touching you
oh, sweet Caroline
good times never seem so good
I've been inclined to believe it never would
- Neil Diamond
Publicerad 2010-04-05 19:06:14 i Allmänt,
Gissa vem som har Jakob Hellman pa besök!?
Inte för att jag nagonsin trodde att jag skulle stöta pa honom, men av alla ställen sa var väl detta det mest otippade. Han bor hos A&M i Cuvint under den kommande veckan och vi har luskat ut att han ska göra turné i sommar. Jamenar det närmaste vi annars kommer kändisar här är L:s hundar som alla heter Jennifer Lopez.
Publicerad 2010-04-03 18:10:10 i Allmänt,
Publicerad 2010-04-03 17:55:16 i Allmänt,
Insikten om hur otillräckliga orden är har fullkomligt lamslagit mig, golvat och tagit död på motivationen till att få ut någonting mer av dem än just läten. Engelska, rumänska, svenska. Vi är fortfarande begränsade genom alla lager av hud, ben och vävnad. Våra tankemönster. Oss själva. De kommer aldrig att förstå dig fullt ut. Du är bara du.
Att slåss mot någonting som är större än våra rädslor.
Den schockartade explosionen av körsbärsträd överallt och fåren som börjat ockupera mitt berg med ett gäng skräckinjagande fårhundar i släp.
Alla dofter.
Langos på morgonen i bilen på väg in till Checheci, kaffe spillt i knät, ratatat på högsta volym.
Eftermiddag i Siria med barn som inte vill göra läxan, såga med cirkelsåg och hjälpa G att idiotsäkra materialet som ska användas inför kommande vecka när ungdomarna ska bygga kycklingburar.
Om jag vrider huvudet åt höger ser jag C:s sovsäck som har glidit ner ifrån sängen över mig. Om jag vrider huvudet åt vänster ser jag teckningen Carl skickade och några uppsatta foton ifrån hemma. Om jag tittar framåt ser jag att det ljusnar.
Jag och K i en bil med 250 kilo potatis och hela baksätet lastat med ca 200 kilo vitkål.
Julia, means soft-haired and youthful.
Publicerad 2010-04-03 17:40:09 i Allmänt,
Publicerad 2010-04-03 14:27:40 i Allmänt,
Första veckan av youth compass är över, en vecka som även inkluderat inhandling, ihoppacketering och uttelning av matpaket i bade Siria och Checheci, en lekförmiddag med barnen i Siria, förberedelser för ungdomarna, club pa kvällen och dessutom den vanliga dosen av jobb. I eftermiddag kommer drös numer tva. Tolv tjejer kommer och bor med oss i en vecka och jag har nu retirerat in till de andra tjejernas rum. Det som jag trodde var mitt är inte längre mitt och vi lever nu atta tjejer inte bara i samma hus utan även i samma rum.
Gar upp och skriker pa kullarna med jämna mellanrum, kollar pa skuggteatern som utspelas med molnen agerande schabloner över kullarna, husen som utslängda leksaker och de bruna stigarna som slingrar sig upp och bort och ut och iväg. Vilken ska jag ga. Det är ju sa manga att välja pa.
Publicerad 2010-03-31 22:36:07 i Allmänt,
Publicerad 2010-03-31 22:31:14 i Allmänt,
Vi bor där molnen hopar sig och Olivias födelsedag till ära bjuder Covasint pa ett hejdundrandes askväder. Vi äter staendes pa trappan och tittar pa spektaklet. Folk kommer hit, folk som jag tycker sa mycket om. Känns märkligt att det en dag ska försvinna. Att mitt har kommer bli gratt och att allt kommer vara nagonting helt annat. Jag kommer ta fram kortet vi tog pa trappan den där dagen när alla av nagon anledning sag helt hejkon bejkon ut, titta pa det och komma ihag alla som jag fick förmanen att bo med för ett tag. Braka med och grata inför, skratta ihop med och växa tillsammans med. Olga lämnar oss pa fredag och det känns sa märkligt att folk faktiskt droppar av, att tiden faktiskt rör sig framat.
Jag är tjugo ar och bor i Rumänien, maste bara paminna mig själv ibland.
Publicerad 2010-03-31 22:22:35 i Allmänt,
trots detta finner jag mig själv gratandes i korridoren med A i andra änden. Hon har nyckeln till varat rum och är langt borta och jag är trött, trött, trött. Gar till jobbet utan kaffe, utan lust. Ryter at barnen; jag är inte döv, jag är fran Sverige. Vi lär oss tyvärr inte rumänska i skolan som ni gör. De fattar inte grejen. Inte jag heller.
Publicerad 2010-03-21 20:15:28 i Allmänt,
Gar runt och känner mig bakfull hela helgen. Som ett stort tungt block i huvudet, sover bort hela söndagen. De sager att det är vädret. Vintern är över och jag känner mig golvad.
Veckan framöver är fullt upp av förberedelser inför YouthCompass, en miljon överklassungar i 16-18 ars aldern kommer och ska snickra hönsburar och tänjas i alla möjliga riktningar. Tolv av dem ska bo hemma hos oss första veckan och uppemot tjugo andra veckan eftersom behallaren där allt bajs (kan för mitt liv inte komma pa det svenska ordet), hamnar uppe i Taut, där de skulle ha bott, är overfull och inte gar att tömma eftersom den ligger pa ett sa konstigt ställe. Allt blev bestämt väldigt hastigt och situationen är almänt kaotisk. Vi ska nu ta hand om dessa tonaringar. Min första intuition är att hoppa pa ett tag och komma tillbaka om tre veckor. Lee är dock bra pa att manipulera och har Xena Warrior Princess - pepp talk för oss. Sa jag stannar.
Publicerad 2010-03-21 20:01:14 i Allmänt,
Skjuter upp beslut, rumänskalektioner, biljettbokning, kommunikation och en balanserad kost. Ibland undrar jag varför det inte bara räcker med att vara människa. Sa manga störande moment ivägen.
Publicerad 2010-03-20 17:24:39 i Allmänt,

(tillsvidare)
Publicerad 2010-03-20 17:23:22 i Allmänt,
På riktigt. Så, vi spenderar fredagen mestadels utomhus. Spelar fotboll med barnen i Checheci som av någon mystisk anledning inte har skola idag, de har lov säger dem, och mitt vokabulär sträcker sig inte tillräckligt långt för att ifrågasätta. Så jag spelar fotboll. Kvinnorna sitter utanför och röker, en av dem säger åt mig att jag borde sluta spela fotboll och skaffa ungar istället, jag håller inte med men hon insisterar och vi möts halva vägen genom att jag hjälper henne att bära hem hennes tremånader gamla son. Känner mig som upptagen i ett hemligt sällskap och löjligt stolt över att äntligen bli betrodd och accepterad av åtminstone några av kvinnorna. Det växer, jag visste det.
Publicerad 2010-03-20 17:22:31 i Allmänt,
Publicerad 2010-03-20 17:21:52 i Allmänt,
de sju kilometrarna ifran Covasint till Siria varje torsdag nar vi har ledigt pa formiddagen och jag sedan jobbar pa kontoret. Det finns ingen gangvag sa man gar vid vagkanten och far stanna till eller kliva ner i diket nar bilarna kommer. Det ar inte sa jattemanga bilar som aker fran Siria till Covasint en torsdagsformiddag. Pa vanstersidan ar det kvadratkilometer efter kvadratkilometer med platt obrukad aker. Pa hogersidan ar det berg och kullar, far och herdar och vinodlingar. For tillfallet gar de flesta fargerna i brunt och blatt. Det gor mig lugn. Att ga och se hur landskapet andras varje vecka, sa odramatiskt och anda sa mycket att titta pa. Finns ingenstans att ga forutom rakt fram sa jag behover inte tanka pa riktning. Enda distraktionen ar bilarna som stannar och undrar vad sjutton jag haller pa med och fragar ifall jag vill ha lift in till Siria. Ibland stannar den lokala bussen dar mitt ute i ingenstans och berg mig hoppa pa. Folk fattar inte riktigt fenomenet promenera har. Att transportera sig ar en sak, men inte promenera for promenerandets skull. Alla dessa kulturella sma stotar.
Idag var det sol. Vi modellade for Dece, varat hattprojekt, och hangde med barnen som inte hade en plats i homework club och istallet hangde utanfor och var hyperaktiva. Sadan skillnad att vara i community har i Siria. Sa fridfullt och oppet. Folk ar tillmotesgaende och vanliga. Gillar att ha det som ett alternativ, men mitt hjärta är i gettot. Såklart.
Publicerad 2010-03-10 21:23:17 i Allmänt,

"I wonder if I've been changed in the night? Let me think. Was I the same when I got up this morning? I almost think I can remember feeling a little different. But if I'm not the same, the next question is 'Who in the world am I?' Ah, that's the great puzzle!"
- Alice in wonderland
Publicerad 2010-03-08 19:15:06 i Allmänt,

Det ar mandag i morgon och de tva prostituerade kvinnorna kommer som vanligt sta och vanta strax innan Nădlac i utkanten av lastbilskyrkogarden. De star precis dar landsbygden tar slut och industrierna borjar, som en forvarning till hopplosheten som blir tydligare ju langre in du tar dig. Ju mer du lar dig destu mindre forstar du. T kommer att komma till centret den har dagen ocksa och be om mat, hyran betalar hon pa annat satt till de tva mannen hon och hennes elvaarige son delar rum med, men maten behover hon pengar till. P har gjort sin fjortonariga flickvan pa smallen och de behover nu nagonstans att bo. Familjerna tillhor tva olika romska “klaner” och pojkens familj vagrar att ta emot flickan av dessa skal précis som flickans familj vagrar ta emot pojken. De bor for tillfallet pa gatan och hos olika vannner. A blir slagen av sin psykiskt sjuka och tjugo ar aldre man och vantar nu, sjutton ar gammal, sitt tredje barn. De tva tidigare har hon redan blivit frantagen.
Lorena berattar for mig hur desperate kvinnor forsoker gora hemma-aborter geno matt ata stark medecin kombinerat med decinfektionsmedel. Checheci ar en egen varld med egna regler, lagar och referensramar. De tar som en svart flod som ater upp manniskor precis som det raddar dem som befinner sig allra narmast kanten. For lagre kan du inte sjunka.
Vi lamnar av de sma barnen hos deras familjer, smapratar ibland, sager hej. Far en liten liten inblick i vissas liv. Kan inte gora nagonting annat an forsoka forsta, kanske saga: din son ar valdigt duktig pa att rakna matte. Kan inte forandra, bara ga pa den leriga uppdamda vagen och smutsa ner oss tillsammans. Kanske sparka fotboll eller balansera pa stenarna vid sidan om. De tar ju deras liv, deras verklighet och de flestas framtid. Vad kan man gora forutom att saga hej, det ar lite varmare idag, din dotter har farglagt en fisk och var tredje snabbast med att bli klar med sin stencil. Idag larde vi oss att skriva siffran tre.
Publicerad 2010-03-04 11:03:30 i Allmänt,
Publicerad 2010-03-04 11:01:20 i Allmänt,

Den hor till huset dar vi bor i, en melodi att hugga ved till, att laga pannkakor till och hade jag haft en sangrost hade jag nog velat ha hennes. Jag tror att vi hade blivit bra kompisar hon och jag. Hon verkar smart, hon hade kunnat lara mig massor om livet och berattat for mig vilka misstag jag ska gora sjalv och vilka det racker att jag far berattat for mig. Idag gick vi upp pa kullen bakom huset tillsammans. Hon gillade utsikten, jag sade att hon borde lyssna pa soundtracket till everything is illuminated, for den passar bra till bilfarder pa vagarna man kan se slingra sig upp och bort.
Publicerad 2010-03-04 10:39:51 i Allmänt,