Så kom våren.
På riktigt. Så, vi spenderar fredagen mestadels utomhus. Spelar fotboll med barnen i Checheci som av någon mystisk anledning inte har skola idag, de har lov säger dem, och mitt vokabulär sträcker sig inte tillräckligt långt för att ifrågasätta. Så jag spelar fotboll. Kvinnorna sitter utanför och röker, en av dem säger åt mig att jag borde sluta spela fotboll och skaffa ungar istället, jag håller inte med men hon insisterar och vi möts halva vägen genom att jag hjälper henne att bära hem hennes tremånader gamla son. Känner mig som upptagen i ett hemligt sällskap och löjligt stolt över att äntligen bli betrodd och accepterad av åtminstone några av kvinnorna. Det växer, jag visste det.
