Make something good

Finaste vintage butiken i stan är Drömma. Tyvärr är det inte så mycket vintage utan mest fashion. Vilket innebär att jag efter att ha provat igenom halva deras sortiment och fastnat för rubbet är tvungen att hänga tillbaka allting igen och gå därifrån med tungt hjärta. Jag försöker intala mig själv att det inte är en förlust, att jag inte behöver et endaste plagg därifrån, att det bara är konsumtionsmonstret som får mig att tro att jag måste. Men ändå känns det så. Som att jag måste. Och vill. Och jag har fortfarande ingenting att ta på mig på nyår.

Regnet öser ner och vinden får utomhuspyntet att vaja dramatiskt, morfar kommer in och redogör för komposthämtning och dess tider. Morfar har blivit gammal. Mormor läser tidningen och Ma och Anna pratar åksjuketabletter. A ligger sen en timme tillbaka och läser den sista Harry Potterboken. Allt är lugnt och tyst förutom regnet. Det är inte ofta det är så här tyst. Alltid hörs småbarn, eller TV:n eller grannarna eller barnen på gården, eller musik någonstans ifrån. Aldrig helt tyst. Men idag är det tyst. Tystnaden har blivit en lyxvara ingen längre har råd att kosta på sig. Mormor har fått Bodil Malmstens nya bok i julklapp. Fantastisk bra. Den kvinnan kan skriva.

Jag undrar vart alla lösblad tagit vägen som en gång legat i min anteckningsbok. Jag undrar vem mer än jag som är så korkad att hon skriver ner privata saker på små papperslappar för att sen tappa bort dem. Jag undrar vem som hittade det stora dubbelvikta arket ifrån mitt kollegieblock. Jag undrar men vill inte veta. Ibland är det så jobbigt att vara jag.

Lilla H som laddat upp sen september för julafton blir helt förstörd när tomten under morgonens kalender dör. Vi tröstar och ser till att inte låta TV:n stå på när kvällsreprisen kommer. Julklapparna är klara och jag och C bakar pepparkakor tillsammans med Amy Winehouse (www.myspace.com/amywinehouse ) och dagen flyter förbi utan mer uträttat än ett julklappsbyte med J.

Det handlar om självbevarelsedrift. Att inte bara gå upp utan också stanna kvar. Göra allt som ska göras, äta frukost, borsta tänderna, kliva på bussen och allt sånt där. Men också orka känna och uppleva saker under dagen. Kunna skratta åt något dåligt skämt, prata eller bara vara utan krav. Inte bara gå som en styrd robot och agera efter gårdagens mall, bussar och fasta tider hela tiden. Just nu känns det som att jag horar för ett måsteschema och en måstekvot som måste uppfyllas varje dag. Och det är bryt ihop och gå vidare tre gånger om dagen och sömmarna måste samlas ihop, utspridda över golvet bland kläder och oinslagna julklappar kväll efter kväll. Och allt är censurerat som inte är vackert. Allt är censurerat som inte är vackert. Därför måste man hitta det vackra även i det jobbiga. Egentligen är det väl bara ett tappat hjärtslag, en felaktig rytm som smugit sig in. Men ändå.

Rubrik ifrån moscow på sockerdricka

Fyra tusen saker i huvudet och lika många utanför. All cred till M igår på träningen som på frågan "ska inte du vara med på den här övningen?"svarar "nej jag har för mycket att tänka på". Den attityden vill vi ha mer av. Att bara för en gångs skull kunna tänka helt och hållet på sig själv och inte på alla andra hela tiden. Idiotvecka med träning varje dag fastän jag i själva verket knappt orkar upp ur sängen. Borde verkligen handla julklappar snart. Men det finns ju för fan ingen tid. I morgon slutar jag skolan. Det känns inte så över huvud taget, hade mitt sista prov idag och inlämningarna ligger fortfarande på hög. Just nu skiter jag i avslutningar och grejer jag ligger efter i. Allt jag vill göra är att sova.

Lilla H har mig lindad runt sitt lillfinger. Vi är på jul på Liseberg och han tvingar mig att gå fram och krama samtliga Lisebergskaniner på hela Liseberg som kommer i vår väg. Själv står han nöjt på behörigt avstånd och låter mig stå mitt i skocken av treåringar och skämmas. Jag kommer blir en sån curlingmorsa, särskilt om mitt barn skulle få Downs.

Lördagskväll och bara dåliga program på TV:n och du borde sätta dig och plugga ikapp allt du inte pluggade förra veckan din idiot ekar moraljulia i huvudet en sekund innan pappa kommer in och får ett frispel på att jag inte städat rummet. Totalt antiklimax och jag bestämmer mig för att kolla på TV i alla fall. Träffade Linn för första gången på flera månader idag och det var ungefär en miljon för många människor i stan så vi gick till Haga och fikade innan vi förfrös tårna, drack glögg och åt pepparkakor på Hagas julmarknad och stod frysande och höll om varandra mitt i vägen för alla människor fem minuter innan vi kunde bestämma oss för åt vilket håll vi skulle gå. Hittade världens finaste handvirkade drakmössa åt C där. Det går lite segt med mina julklappar, vet inte om det beror på att jag bestämt mig för att ha en ekologiskt hållbar jul eller om det är för att jag bara är lat eller har för mycket att göra.

Mode är som pojkar, man ser den fina röda klänningen hänga där på galgen, man ser honom i kassan på ICA och man blir störtförälskad i båda två. Man går och drömmer om klänningen med djup urringning i ryggen och på hans gröna ögon och tänker att man aldrig kan bli lycklig om man inte får dem båda två. Sen hittar man den glittriga klänningen med djup urringning fram i stället och får ögonkontakt med den blonda killen som sitter på samma buss som dig ibland. Och vips är de gröna ögonen glömda och den röda klänningen lika så. Nu är det bara glittrigt och blont som gäller.

Igår gick jag upp sju för att åka till Åby camping med tre klasskompisar för att göra en intervju hemma hos en hemlös man som bor där. Jag var jättenervös för allting och vaknade dessutom med helt galet ont i halsen. Ute regnade det och var kolsvart. Jag kan milt säga att jag var fett opepp. Allt gick bra och jag knaprade panodil och var bara lite grinig. När jag kom hem efter en fika i Mölndal lovade jag mig att plugga. Jag satte mig vid datorn. Sen åt jag och skulle bara sova lite innan jag skulle börja plugga. Sen somnade jag. Sen vaknade jag 17.45 och fattade ingenting. Eva sms:ade en stund senare och frågade om jag ville komma över. Jag sa jag och hade ett mycket mysigt häng med Eva, Gus, Erik, action-thriller och mickrade skumtomtar. För övrigt var det nog den längsta lördagen jag varit med om i hela mitt liv.

Likaså mycket trevlig idol-kväll hos Becka med tillhörande tjejer i fredags. Jag har gjort allt den har helgen för att slippa tänka på vad min tränare ska säga i morgon när jag ringer honom och säger att jag är sjuk för femtioelfte gången i år. Det har lyckats ganska bra faktiskt. I dag var jag på barngudstjänst med Carl. Han var hur bra som helst och jag var stolt som tuppen. Dessutom har jag pluggat idag. Lite.

Dagens låt (ar): http://www.myspace.com/moldypchs  - alla domma här

Någonstans måste de ju få ta vägen, man kan inte bara stänga in alla orden i ett torn och tillverka världens längsta Rapunzelfläta för folk att klättra upp på, man måste klättra ner. Att skriva på engelska är oerhört frustrerande för mig, jag vill använda mig av snygga ordval och snitsiga formuleringar men kan inte och får istället ett lågstadiespråk som varken jag eller min lärare är särskilt nöjd med, dessutom tar det en förbannat lång tid eftersom jag ändå envisas med att försöka skriva snyggt i början. By the way fattar jag inte varför ordet bokbål inte finns med i den engelska ordlistan.

Veckans vill ha är rak lugg, rak rygg och kort hår. Veckans idol är Madde som önskar sig utsläppsrättigheter i julklapp. Veckans drog är fair trade-thét i LM:s skolcafé.

Nu har jag ägnat exakt en timme åt att undvika det jag egentligen behöver göra.

Jag säger regn och måndagssjukan var lite extra svår idag. Jag och Eva har halkat in i skolka-för-att-hinna-plugga-träsket igen. Men va fan, det är måndag och cellerna har inte avstannat sin produktion, vi är fortfarande på väg framåt. Håller sms-kontakt med omvärlden, pluggar inför naturkunskapsprovet i morgon och odlar magsår inför engelskarbetet som inte påbörjats och ska vara inne på torsdag. Skönt med prov och inlämning i mina två favoritämnen på samma vecka.

Tillbringade fredag-lördag hos mormor och morfar. Spelade schack, åt, läste och löste olika kryss och sov middag. Det var skönt och lagom långt. Åkte hem på lördag för att gå upp i ottan och åka till Linköping och spela säsongens sista match. Berner bröt nästan efter nio minuter vilket var tråkigt för Berner men desto bättre för mig som fick spela resten av matchen. Åkte hem med två poäng och en utskällning för att jag inte sköt uppe. Jag förklarade att jag inte sköt uppe pga. alla gånger jag skjutit målvakten i huvudet. Min tränare svarade med att jag fick börja skjuta uppe eller bli petad från a-laget. Jag gick därifrån och försökte att tänka på något som inte inkluderade min handbollskarriär eller alla läxor jag inte gjort under helgen. Ibland känns pensionen lockande.

Precis lagat pytt i panna. Det luktar fisk men smakar pytt i panna.