Konst (kontraster som influensa och att sova pa andras soffor)
Lordag.
Att plocka ner det svarflirtade och tra upp det pa trad. Sitta och vanta pa en harsalong i centrala Arad. Titta pa en modeshow pa tv. Lasa Vouge pa franska. Kanna kontrasterna komma flygande som influensa. Hur ska jag hantera mig sjalv pa basta tankbara satt? Hanteras varsamt eller bara gasen i botten? Man kan ju do for mindre.
Konst(igt). De parlbroderade draperierna och lukten av shampo och kemikalier passar inte min svarflirtade image for tillfallet. Jag har inte tvattat mig eller bytt klader pa tre dagar. Kalla mig indie, kalla mig lat, beratta for mig att jag bor i Rumanien igen. Jag alskar att hora dig saga det.
Vi valjer sjalva hur vi vill se pa saker. jag valjer att se det sa har: D & K ar varandras motsatser. Jag tokdiggar dem bada lika mycket. Kontentan blir, jag ar alltsa min egen. Skont.
Vaknade upp i morse 05.48 som en ljummen varmkorv instoppad i Dias gigantiska 60 cm tjocka luftmadrass (som blaser upp sig sjalv) och som nagon gang under natten borjade slappa ifran sig luft. Jag vaknade upp omringad av bla plast pa alla hall och kanter och invirad i en filt. Jag kande mig ratt nojd med tillvaron och somnade om. 08.15 vaknade jag upp pa golvet och bestamde mig for att det kanske var dags att borja ta tag i dagen. Eller det var da som dagen borjade ta tag i mig med Dia som foljeslagare. Drack kaffe, pratade, at zatuska och ost till frukost. Gick ut i det graa vadret. Kande mig fundersam. Dia ar sa optimistiskt att jag bara maste lagga mig ner pa marken och gnalla ibland. Jag gillar att vara min egen. Jag gillar att kopa ungeska bakelser och kaffe nar jag ar ute, jag gillar att vara lite klokare och en dag narmare doden nar jag vaknar. Jag ser fram emot att skypa med lilla C ikvall. Jag ser fram emot att komma hem och forhoppningsvis inte vara samma som jag var nar jag akte. Jag har ett fantastiskt liv. Jag pratar lite rumanska.
Sondag.
Vaknade upp och hade ingen aning om var jag befann mig. Drommen var sa verklig och jag behovde flera sekunder pa mig for att komma ihag att jag inte komit tillbaka till Covasint i osregnet och morkret utan sovit hos Karen. Hade en fantastisk och tyst morgon med kaffe och bara mig sjalv. Jag har inte borstat tanderna sedan i fredags morse. Cykeln hade punktering sa jag fick ga tillbaka till Covasint, det gjorde mig ingenting. Jag kunde ga utan jacka. Vadret ar helt uppoch ner har, precis som allt annat. Duvet fotterna pa huvudkudden och sant.
Kom hem och gjorde kaffe. Glomde lagga i kaffepulver. At en aggmacka.
Fick reda pa att jag Alanna och Miia ska fixa i ordning infor kyrkan.
Maste lifta dit, var bil ar sonder.
Romania baby.
Stao.
