Make something good

Jag får äntligen möjligheten att vara lite vanlig dekadent tonåring som går ut och festar på torsdagen och kommer som ett mähä till lektionen 08:10 dagen efter. Eller det är ju inte riktigt hela sanningen. Jag är hypad som ett as och påfrestande för allt och alla i min omgivning. Inte så trött som jag borde. Sen har vi avslutning och jag får gå fram arm i arm med Filip och få Lm Angels-diplom och känner mig sådär härlig mys-mesig som bara är okay på LM.

Förfest med kaffe och seriös religiös diskussion (ah, vilken lyx!) sen är det en galet och förväntat dekadent fest i Balltorp som våldgästas av Mölndals alla epatraktorkillar i kubik. Vi åker hem i sällskap med PojkenMedDöskallevantar och jag somnar på M:s säng (som det senaste övergått till att bli halva min) innan hon ens hunnit tvätta av sig sminket och käka nattmacka. Jobbar och Daniel Lemma kommer och fikar, vinkar till mig när han går, jag får en julklapp chefen säger att någon på motorcykel kom och lämnade tidigare i veckan. Jag fattar ungefär lika mycket som Lilla H gör när han kollar på engelska TV-serier och känner mig mer dekadent än vanligt.

Hem till P och nästan somna i soffan. Kapitulerar och cyklar hem. Upp tidigt och fixa cd-fodral i flatås. Tillbringa söndagen med M och dricka kaffe. Tänka att jag ska börja snart. Läsa fackböcker och sånt. Men det går inte för jag är världens kanske finaste ord. Dekadent, dekadent, dekadent.

Säg efter mig barn; dekadent!

Ps. Sen undrar jag en sak. Känner du också så ibland att du tror att du är huvudrollen i en film du inte fått reda på spelas in. Som i the Truman show. Så känner jag, ofta. Höga berg, djupa dalar, galna stunteffekter och mystiska sammanträffanden. Jag tror att allt är en konspiration. Ni är mina medspelare och jag kommer vid min dödsbädd få fetaste lönen och femton Oscar för min fenomenala insats. Då ska jag tacka min familj för att de stöttat mig i min dekadens och fått mig att bli den knäppa med-nerver-utanpå-kroppen-tjejen jag är. Tack Sverige för alla trovärdigt uppbyggda kulisser och tack Trollywood för mitt feta arvode.

Puss och Kräm