Men en dag blir vi också gamla
Tunn måne intill en stjärna, annars inget mer är soundtracket till Amelie från Montmartre och bilars bromsljus ute på vägen. Just hemkommen från farfars 75-års kalas där jag tillsammans med alla andra kusiner varit servitris. Vi hade kul som vanligt och satt och skrattade åt alla försupna jazzdiggande gubbar, och hälsade på släktingar från norrland och Stockholm som berättade om oss som små medans vi stod och log och nickade och försökte pussla ihop i hjärnan hur vi på någon konstig omväg kunde vara släkt med varandra. När maten och konverserandet var klart gick vi ner och satte oss och åt pizza, sen satte vi på ?bilar? inne i ett litet rum och knödde in hela kusinskaran från Carl 4 till Gustav 22 och pustade ut.
Nu ska jag sova istället för att panika över kommande vecka. Säger bara synd att jag jobbar hela dagen i morgon, och synd att jag glömt mina geografiböcker i skolan, synd att jag inte gjort någonting jag borde gjort eller sagt någonting jag borde ha sagt. Synd att det aldrig blir som man tänkt sig, men bra att det hyfsat ofta ordnar upp sig ändå. Ps. Min släkt äger. Ds.
Nu ska jag sova istället för att panika över kommande vecka. Säger bara synd att jag jobbar hela dagen i morgon, och synd att jag glömt mina geografiböcker i skolan, synd att jag inte gjort någonting jag borde gjort eller sagt någonting jag borde ha sagt. Synd att det aldrig blir som man tänkt sig, men bra att det hyfsat ofta ordnar upp sig ändå. Ps. Min släkt äger. Ds.
