Det är något visst med att vara två
Headache. Vita halvmånar och en komprimerad värld. Headache men en varm känsla i magen som suttit kvar. Headache och en granne som spelar techno. Fuck no. Smala Sussie dansen i mitt vardagsrum och Johnnydansen på min balkong. Jag har härliga vänner. Idag var ingen bra dag, matte och huvudvärk. Men en lite trevigare kväll med Hanna som sällskap. Så mycket saker jag vill göra men orken har försvunnit. Saknar dig lillebror. Och jag tänker om jag hade kunnat skriva hade jag skrivit en lång text till dig för att kanske förklara att jag brukar gå in i ditt rum när du har somnat och försiktigt lägga mina fingrar mot din handled för att kolla att pulsen stämmer, att den fortfarande slår i takt med min. Jag hade förklarat att du format mig mer än någon annan, på insidan. Jag tänker att om jag kunnat skriva så att folk förstod hade jag skrivit och förklarat för dem att där ditt hjärta finns, där kommer jag alltid att vara.
Och jag saknar dig, min balkong har liksom tappat sin tjusning nu, trots att den har både kuddar och en engelskt röd soffa. Det fattas thekoppar, kexchoklad och skratt. Det fattas dig. Det är något visst med att vara två...
