Publicerad 2009-05-28 19:59:37 i Allmänt,
"Ser ut ungefär likadant, vi åker till comunityt på morgonen och jobbar hela dagen. Skillnaden är att vi håller i ”kids club” på eftermiddagen. Någon form av organiserat kaos där barnen var involverade. Stafett och lek utomhus först, sedan pyssel och målning inomhus. Så länge vi höll oss på utsidan flöt det på bra, väl inomhus vet jag inte riktigt vad som försegick. Väl inpackat i ett hörn med ett barn på varje sida samt ett i knät satt jag och såg murbruket fylla luften av ett fint damm samtidigt som barnen sprang omkring, jagade varandra, skrek, slogs, skrattade, pysslade och Gud vet allt. Det skar i den svenska sinnet för organisation men toleransnivån sattes i alla fall på en nyttig prövning. Några i gruppen gick sen vidare för att trampa bajs, vissa lekte med barnen och andra lärde sig att säga hus, gris och parabolantenn på rumänska.
Lärarna går och lägger sig ganska tidigt. Vi går och lägger oss ganska sent. Det finns ju alldeles för mycket att prata om."Publicerad 2009-05-28 19:52:49 i Allmänt,
Jag knackade på dörren. Ingen öppnade. Jag ringde på dörrklockan , men det var fortfarande ingen som öppnade när jag gick runt huset och tittade in genom fönstren. Det var mörkt där inne. När jag gått runt huset och kom till framsidan igen stod han och lutade sig mot bilen med armarna i kors över bröstet.
Publicerad 2009-05-23 00:17:26 i Allmänt,
Upp tidigt för att åka ner till Siria tillsammans med Irländarna som anlänt kvällen innan. Vägen dit kantas av hus av varierande kaliber, skruttiga byggnationer varvat med palatsliknande hus i tegel som står mer eller mindre halvfärdiga längst med den stora vägen. Kontrasten är total när vi svänger in på vägen som leder in i området där romerna bor. Det är liksom avgränsat ifrån de andra husen och är ett community som består av ca 70 hushåll, de flesta i ett ur Svenska mått mätt obeboeligt skick. Så fort vi kliver ur bilarna kommer barnen fram. De flesta är mellan tre och tolv år gamla och söker direkt kontakt och uppmärksamhet och vill att vi ska leka med dem, lyfta upp dem eller bara hålla i handen.
Under de timmar vi sedan jobbar lägger vi nog ungefär lika mycket tid på att jaga bort ungar ifrån farliga redskap och busa med dem som vi lägger på arbete. Uppmaningen ifrån Lee om att ”inte göra någonting med barnen som du inte skulle gjort med en coca cola-flaska” ringer någonstans i bakhuvudet. Dock är det svårt att vara principfast när den lilla tjejen som ser ut som Pippi Långstrump i Rumänsk tappning hoppar omkring som ett guttaperkaboll och med världens största framtandslösa leende kastar sig emot en och vill bli hissad i luften. Eller när man får en fyra månader gammal Emma i knät iklädd Nalle Puh-pyamas och körsbärsmössa i famnen.
Ännu svårare är det att äga nej när barnen vill hjälpa oss att mäta och borra för att sätta upp staketet som en av de tre grupperna vi blivit indelade i fått att göra. Vi har ett måttband, en uråldrig borr och tankekraft som redskap. Borren skruvas ihop på ett kreativt sätt med diverse reservdelar och egenpåkomna lösningar och drivs enbart av muskelstyrka. Den är konstruerad som ett kors och är förfärligt besvärlig. För att få tyngd neråt måste man placera en unge uppe på den vågräta pinnen och samtidigt som man försöker driva borren runt gäller det att hålla den rak så att inte barnet som står där uppe ramlar ner och slår sig fördärvad. Tre timmar och fyra borrhål senare höll till och med Hobbe på att tappa modet. Dock kom det tillbaka efter macka och kaffepaus. Då gick vi tillbaka för att fortsätta med de tre olika projekten vi påbörjat; staketet, ommålning av hus och plantering av grönsaker.
Vi åker hem sent på eftermiddagen och tar ett dopp i den anlagda sjön ifrån den betongplattelagda sluttningen som kräver att du liksom halk-glider i oavsett hur du bär dig åt. Sedan åt vi mat uppe på den lilla serveringen som finns där vi bor. Resten av kvällen ägnades åt volleyboll och prat.
Publicerad 2009-05-23 00:08:09 i Allmänt,
Vi har hållit oss uppe i stugbyn hela dagen och arbetat med bland annat stenlangning och ogräsbekämpning tillsammans med ett gäng ifrån Fiskebäck som är här. På dagen är det 25-30 grader varmt, men så fort solen går ner blir det iskallt.
Efter en hel dags kroppsarbete är det dags att få träffa Lee som startade upp organisationen Networks. Han berättar historien om sitt liv, hur han hamnade här och om hur de jobbar med de olika projekten som drivs av Networks här nere. Lee är lika inspirerande och karismatisk som vanligt och jag tror att de flesta av oss går därifrån sjukt taggade att få åka ner till Siria dagen efter för att jobba.
Innan vi går och lägger oss är det någon som pyntat ihop en provisorisk lägerbålseld där vi sitter tillsammans med en del av fiskebäcksgänget och pratar tills vi knappt kan hålla ögonen öppna. Alicia bränner hål på skorna och stjärnorna är ungefär en miljon gånger fler är de är där hemma. Innan vi går och lägger oss konstaterar vi nöjt att våra klasskamrater ska gå till skolan som vanligt dagen efter, själva har vi blivit lovade att trampa bajs och sätta upp staket.Publicerad 2009-05-23 00:02:10 i Allmänt,
Känner mig som en working class hero. Kommer hem och sover lite ibland. Snorar och käkar knäckemackor med banan, keso och kaviar (nej inte på samma för bövelen!) Ojjar mig lite över regnet, gästerna eller mjukglassmaskinen. Funderar på framtiden. Låter det vara så.
Publicerad 2009-05-18 22:12:41 i Allmänt,
"Några går upp oanständigt tidigt för att gå på katolsk mässa med Niklas. Staden vi bor i är den förre och numera döde Påvens födelsestad. Det är nog ungefär allt som finns att berätta om Wadovice. Vi kommer iväg tidigt efter att ha struntat i att äta korvarna vi blev erbjudna till frukost. Hobbe har tappat rösten så det är tyst i bussen för första gången sedan vi startade i Göteborg.
Vi åker till Auschwitz och Birkenau och spenderar förmiddagen där, försöker ta in alla intryck och spräcker vår tidsplan. Åker vidare, stannar och tar en kisspaus för att få kissa i en Slovakisk skog. Allas humör är fortfarande på topp, det enda vi bråkar om är om ac:n ska vara på eller inte, jag vill ha värme i bilen och blir nerröstad i 97% av fallen.
Grönt och dramatiska landskap, en och annan felkörning och Carola som sjunger fångad av en stormvind med hela bussen är nog det bästa jag kan komma en sammanfattning av den här dagen. Kommer fram till Siria mitt i natten och lastar in oss i små röda stugor med fyra sängar i varje. Somnar omedelbart."Publicerad 2009-05-17 22:52:57 i Allmänt,
Bilfärd genom hela Polen. Körsbärsträden har börjat blomma och rapsfälten är såklart sådär jättestora och jättegula som de bara kan vara i Polen. Har lite svårt med språket. Mitt Polska språköra är inte så utvecklat och mitt vokabulär sträcker sig inte längre än till hej (tjecht). Vi åker bil och åker bil och kollar på allt ifrån ett betryggande avstånd. Tycker att de fallfärdiga och gråa husen inbäddade i allt grönt och rosa och gult är vackrast än så länge. Fast det är lite svennigt att åka ner och romantisera misären. Men jag kan inte hindra mitt estetiskt suktande hjärta att banka lite extra hårt när vi närmar oss Wadovice i kvällssolen med filmmusiken ifrån Everything is illuminated i ipoden och en kaffe i handen. Jag har ju längtat efter det här i en evighet. Jag har bara inte fattat det förrän nu. Publicerad 2009-05-17 22:48:06 i Allmänt,
Alldeles alldeles underbar!
(Jag hann med två timmars marginal!!)
Publicerad 2009-05-14 22:49:01 i Allmänt,
Jag har i alla fall sytt i dragkedjan nu. Bara fållen kvar. Och band. För den blidde lite för stor. Och så var det ju Nationella i matte C i morgon klockan åtta också (vad bra att jag har pluggat så mycket det senaste). Och nylonstrumpor. Och håret. Och livet. Och sömn.
Och det är tur att jag är en sån människa som alltid tar allting med en klackspark och inte stressar upp mig i onödan för annars hade jag nog varit rätt nära bristningsgränsen nu.
Men det ska bli JÄTTEROLIGT i morgon.
Jag vet.
Publicerad 2009-05-13 22:50:17 i Allmänt,
"Dag ett består av resa till Ystad för att på kvällen kliva på färjan till Swinoujscie. Vi har inga bokade hytter utan ligger bland lastbilschaufförerna på heltäckningsmattan mitt i all turbulens. Jag har en smula svårt att koppla av. Det är en smula varmt och ljust och en smula för många äckliga polacker som käkat glosoppa till kvällsmat. Nöjer mig med Mein Kampf-ljudboken och ett skeptiskt öga på vad som händer runt omkring." Publicerad 2009-05-13 22:32:38 i Allmänt,
Idag när jag går upp ur sängen är frukosten slut och jag tar en buss försent av ren vana kommer in och gör litteraturhistorieprovet per automatik det är sånt man lär sig på min skola vara lite duktig och så pappershögar och lycka och ångest och existentiell panik och kaffe såklart som allt annat en nödvändighet och alla människor spricker upp när det blir sol och någon satt fast små godispåsar på alla cykelsadlar reklam men vad sjutton folk blir ju glada lite godis har väl aldrig skadat någon kanske lite då men det är ju vår.
Ps. Mitt golv har en obesudlad fläck vid elementet bredvid sladdhärvan. Där sätter jag mig och syr. Det går bra i sjuttiosju minuter. Sen går det inte bra längre.
Publicerad 2009-05-11 22:54:05 i Allmänt,
Vissa människor behöver aldrig sova. De bara är uppe och festar hela nätterna och ser ändå alltid lika fräscha ut och tappar aldrig humöret. Vissa människor behöver bli uppsläpade för att över huvud taget komma ur sängen på hela dagen. Visst är det orättvist.
Sen är vissa personer så efterblivna och dumma i huvudet att de börjar sy sin balklänning fyra dagar innan balen. De förtjänar inte ens att sova, de förtjänar att sy.
Publicerad 2009-05-09 14:30:27 i Allmänt,
"Ögonfransböjaren hänger i backspegeln som en manifestation över den urflippade delen av den här resan. Den är böjd och obrukbar eftersom Hobbe körde över den med bilen där den låg i min Kalle Anka-väska tillsammans med en glasburk jordnötssmör och lite annat mojs. Allt blev nedkletat med bäbisbajsliknande sörja och det blev ett stort hål i väskan. Vi stod på en parkeringsplats i Slovakien och skrattade oss kissnödiga, sen tvättade vi mina pengar i handfatet och körde vidare. Bussen ser ut som ett bombat Beirut och folk ligger i alla möjliga märkliga ställningar och sover. När vi inte sover sjunger vi med till Svensktoppen genom 40 år eller Jerusalem hits eftersom det är de enda skivorna som är medtagna. Musikalisk självstympning, men vad göra? Hobbe är för övrigt bilens enda manliga resenär och chaufför, hade han varit ett TV-program hade han varit melodifestivalen. Vi har lärt oss att han inte jobbar bra under stress och ropar apskaft när han missar en avfart. En tämligen sympatisk och okomplicerad person när det kommer till social kompetens. Det här är bland det roligaste jag varit med om."Publicerad 2009-05-08 11:34:14 i Allmänt,
Igår drog jag och M på oss glitterkjolen och de brutalt färgglada tightsen, drack en irish coffee, sprayade håret och tog bussen in till stan. Sen dansade vi till 70- och 80-tals hits tills svetten rann och vaderna krampade. Tänk att jag inte förstått innan att det var vad jag precis behövde. Nu ska jag åka in till skolan och ha filosofiprov. Mina anteckningar ligger ihopknycklade på lösblad i M:s vardagsrum. Rackarns att verkligheten alltid ska komma ifatt.
Publicerad 2009-05-03 21:45:50 i Allmänt,
