Make something good

Låna mig din magsäck, dina morgontofflor, din skrattrynka.

Det är faligt att veta, för mycket

Publicerad 2008-12-29 17:46:37 i Allmänt,

Med sina enorma naturresurser skulle Kongo kunna vara ett rikt och välmående land. Men ända sedan de första portugisiska slavskeppen dök upp vid Atlantkusten på 1400-talet, har resurserna orsakat mer stridigheter än välmående.


Kongos historia är en historia om skövling och plundring. Till en början handlade det om slavar som skeppades från Afrika till europeiska kolonier i Amerika. Senare när den belgiske kungen Leopold II lyckats göra hela Kongo till sin privata egendom, upphörde slavhandeln och människorna i Kongo tvingades istället utvinna gummi under fruktansvärda förhållanden.


Hur många som dödades är det ingen som vet (uppskattningsvis 10 miljoner människor). Men de som inte arbetade tillräckligt effektivt sköts direkt och fick högerhanden avhuggen som bevis. De europeiska soldaterna var tvungna att lämna in lika många händer som kulor de använt för att inte själva råka illa ut.


Europa lämnade efter sig ett arv av auktoritärt styre och utplundring istället för den demokrati som man nu använder sig av i länder som England, Frankrike och Belgien. När Belgien tog över Kongo blev förhållandena lite bättre. Tvångsarbete fortsatte, fast under lite mindre grymma former. 1959 hölls demonstrationer för att Kongo skulle bli självständigt och 1960 accepterades kraven utan att någon egentlig förberedelse gjorts. Då fanns det varken kongolesiska arméofficerare, ingenjörer, agronomer eller läkare. Det fanns i territorier färre än trettio universitetsutbildade afrikaner, vilket gav extremt dåliga grunder att skapa ny infrastruktur ett blivande samhälle skulle vila på. De som styrde kolonin hade inte gjort någonting för att underlätta för folket i Kongo när de skulle börja styra sitt eget land. Av omkring 5000 ledande befattningar i stadsförvaltningen besatts bara tre av afrikaner.

Källa: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=428722 och Kung Leopolds vålnad av Adam Hochschild


Hejja Europa!

Drömmen om att bli berömd

Publicerad 2008-12-29 01:45:57 i Allmänt,

Jag vet inte vad du förväntat dig men nu är det så här. Att sängen är alldeles för bäddad och jag är för ekivok för att kunna gå dit. Anmälningsavgiften är betalad och jag sitter uppe och skriver sagor mitt i natten. Fast de har ingen substans, ingen mening. Berättar inget revolutionerande som inte sagts förut, uttrycker inga nya känslor. Det är bara ord.

Orden handlar om lindanserskan som tycker att fallet är det intressanta. Hon som ligger i det stora uppfångningsnätet under linan och drömmer om att bli berömd. Linan handlar om livet och det är precis som på film när publikens ögon fixerar henne, de hoppas, hoppas på lyckliga slut. En ändstation med mottagare och pampig musik. Hon kisar mot taket, linan är svår att urskilja så här långt ifrån, tänk att fötterna har så lätt att hitta någonting som ögonen knappt kan se.

Blålila skuggor under ögonen. Hon är inte vacker, nej. Mer intressant att titta på. Ansiktet lite för avlångt, ögonen ovanligt tättsittande och höfterna pojkraka. Det stripiga håret döljs av en skickligt sydd peruk och höfterna bär en kjol med lager på lager av vitt tyll. Hon vet mycket väl vad det är publiken ser när de tittar på henne, hon kan höra dem hålla andan när hon går. Höra alla bankande hjärtan som ekolod ute i mörkret, spridda tjut eller skrik när hon vinglar till. Ibland låtsas hon tappa balansen för att få höra de kostymklädda männen dra efter andan […]

Du är bara ord för mig.

We are the Cardigans and I think we love you

Publicerad 2008-12-25 21:04:47 i Allmänt,

Julen spårar ur på sitt lagom galna vis med kusiner högt och lågt. Vi är inne på släkt numer två och min faster skriker över kusinskaran från andra sidan rummet - Julia, använder du tamponger? Och hivar upp en hel påse full som jag får. Sån är min släkt. Jag och Christina får för oss att gå på julottan och kravlade upp runt 6 i morse, kom hem åtta och skulle läsa tidningen. Istället somnade jag och vaknade upp 12.30. Kom aldrig riktigt igång utan har legat och läst sen dess i princip. Förutom ett avbrott som jag gjorde när jag dansade till skivan vi spelade in i Kongo - vilka minnen!

Tänkte skriva något intelligent, fyndigt, träffande och revolutionerande. Men det får tydligen vänta. Jag måste växa till mig lite. Lyssnar på The Cardigans så länge.

Vänskap och sånt

Publicerad 2008-12-25 19:28:23 i Allmänt,

Den märkvärdiga vänskapen.
Mer irrationell än kärleken, mer mystisk.
Kärleken är enkel, den söker sitt, kärleken söker vad den känner igen och i djupet av sig själv kan identifiera, kärleken dras till sig själv.
Att träffa den rätte - det är att träffa sig själv, sitt komplement.

Men vänskapen - vänskapen väljer, värderar, vänskapen vet från början att den måste vårdas för att inte dö.
En vän kan inte bedra och komma tillbaks och bli förlåten i åtrå, en vän som bedrar är ingen vän och det är Amélie, det är Paul Anton, det är en vänskap som är bättre än kärlek, det är som kärlek, det är kärlek men utan att kroppen lägger sig i.


- Citat från B. Malmstens blogg, skrivet av Paul Anton Rye

Autografer kan fixas!

Publicerad 2008-12-25 19:02:07 i Allmänt,

Kalle och Davids proggband som går under benämningen aukustisk/alternativ/comedy har äntligen skafat en myspace. Det var på en lortig madrass på golvet i matsalen som jag hörde låten första gången ifrån Lovisas inspelningsapparat. Deras största hit som skrevs på eftermiddagen efter en gula febern-vaccination. Här är den nu, i en unik förstainspelning från Kongo: FRA-låten. Lyssna och njut, förfäras, gråt och skratta om ni så önskar. En given succé!

Moleskine och vad som bor i mitt huvud del 456

Publicerad 2008-12-22 19:40:00 i Allmänt,

Vi pratar allvar, du om dina guldfiskar...


Datum?
Sitter och lipar framför Rachelray. Är nog inte riktigt i fas. Maria Shriver. Americas first lady

Kom ihåg det där roliga som du läste i den där broschyren



Gör så här om du tror på mig, annars så har du ju reglen så du kan testa själv (halländska)



Tårtpapper

Selma Lagerlöf
Revbensdagar, morgnar
Som galna och vingskjutna jättekråkor



Elle, när ska det bli modernt att bli sån som jag?

Det medeltida livet i en fransk by

Publicerad 2008-12-21 22:41:00 i Allmänt,

Jag får äntligen möjligheten att vara lite vanlig dekadent tonåring som går ut och festar på torsdagen och kommer som ett mähä till lektionen 08:10 dagen efter. Eller det är ju inte riktigt hela sanningen. Jag är hypad som ett as och påfrestande för allt och alla i min omgivning. Inte så trött som jag borde. Sen har vi avslutning och jag får gå fram arm i arm med Filip och få Lm Angels-diplom och känner mig sådär härlig mys-mesig som bara är okay på LM.

Förfest med kaffe och seriös religiös diskussion (ah, vilken lyx!) sen är det en galet och förväntat dekadent fest i Balltorp som våldgästas av Mölndals alla epatraktorkillar i kubik. Vi åker hem i sällskap med PojkenMedDöskallevantar och jag somnar på M:s säng (som det senaste övergått till att bli halva min) innan hon ens hunnit tvätta av sig sminket och käka nattmacka. Jobbar och Daniel Lemma kommer och fikar, vinkar till mig när han går, jag får en julklapp chefen säger att någon på motorcykel kom och lämnade tidigare i veckan. Jag fattar ungefär lika mycket som Lilla H gör när han kollar på engelska TV-serier och känner mig mer dekadent än vanligt.

Hem till P och nästan somna i soffan. Kapitulerar och cyklar hem. Upp tidigt och fixa cd-fodral i flatås. Tillbringa söndagen med M och dricka kaffe. Tänka att jag ska börja snart. Läsa fackböcker och sånt. Men det går inte för jag är världens kanske finaste ord. Dekadent, dekadent, dekadent.

Säg efter mig barn; dekadent!

Ps. Sen undrar jag en sak. Känner du också så ibland att du tror att du är huvudrollen i en film du inte fått reda på spelas in. Som i the Truman show. Så känner jag, ofta. Höga berg, djupa dalar, galna stunteffekter och mystiska sammanträffanden. Jag tror att allt är en konspiration. Ni är mina medspelare och jag kommer vid min dödsbädd få fetaste lönen och femton Oscar för min fenomenala insats. Då ska jag tacka min familj för att de stöttat mig i min dekadens och fått mig att bli den knäppa med-nerver-utanpå-kroppen-tjejen jag är. Tack Sverige för alla trovärdigt uppbyggda kulisser och tack Trollywood för mitt feta arvode.

Puss och Kräm

I have a dream

Publicerad 2008-12-21 22:33:19 i Allmänt,

Jag hade så gärna velat lägga upp en film här, som jag och Lila H har spelat in (men jag vet inte hur man gör). Den börjar med honom som Darth Vader och slutar med mig som Pippi Långstrump krigandes mot Kapten Krook och ett badkar fullt med gosedjur. Den är rysligt fin ska ni veta. Darth Vader också.

Lite reklam för er bara

Publicerad 2008-12-21 22:32:12 i Allmänt,

Näe, det funkar helt enkelt inte längre. Jag vet ju inte vart jag ska ta vägen när jag tänker på er. Alla mina fantastiska, galna, nördiga, coola, snygga, trasiga, finurliga, sorgsna och omtänksamma vänner. Jag är ju så dålig på att säga sånt här, att jag tycker om er, att ni är helt enkelt bara bäst och att jag inte skulle vilja vara någon annan i hela världen än den ni får mig att vara. Ni är typ som all världens prinsesstårtor till frukost, barkbåtar, spetsgardiner och bra filmer tillsammans! Ni är de jag skriver alldeles för många utropstecken efter och skulle vilja tillägna allt jag lyckas med!! Det är ju så klyschigt och otillräckligt men jag har liksom inte orden lika bra när jag pratar så jag skriver det här istället. Ni bygger mig högre än TV-masten jag kan se ifrån fönstret i mitt rum och hoppas att ni aldrig aldrig aldrig slutar att vara mina vänner. Någonsin!

Hur man lär sig att överleva vintern del 1

Publicerad 2008-12-17 21:37:00 i Allmänt,

Jag vet att det är kallt, jag vet att det regnar är mörkt och att ni tappar livslusten. Jag vet också att jag borde gå och lägga mig snart för att orka fortsätta leva men jag blev så himla glad att det helt enkelt inte går. Jag vet inte om det är någon som bryr sig men jag blev tillfrågad om jag kunde gästblogga på Navids nya blogg som ska starta 1:a januari, efter att ha skickat in förslag på utmaningar man kan göra. (Och det är, jag vet) Ahh! Helt galet! Nu måste jag plocka fram min urflippade sida oavsett vad omgivningen anser eller mäktar med. Shit! Och en annan sak jag vet är att jag ska på baristautbildning och träffa Dea i morgon och jag orkar knappt stå på benen men det är okay, jorden snurrar ju och jag är glad!

I have a dream

Publicerad 2008-12-16 21:25:22 i Allmänt,

Jag drömde att jag hade en mobil med Kill Bill soundtracket. Typ det som behövs för att göra mig glad. Lycka är en mobil man kan ha balla ringsignaler på.

Pass this on

Publicerad 2008-12-16 21:16:35 i Allmänt,

Folk droppar av till höger och vänster, det är hjärtesorg, influensan och kräksjukor av diverse olika karaktärer. Jag står i mitten och försöker inte ens hålla ihop trådarna, låter det ramla. Jag nyser och försöker att inte bli inbillningssjuk igen (igen igen). Jag hade tänkt börja pepptalka mig själv två minuter varje kväll. Det ska vara bra har jag hört. Sen hade jag tänkt att aldrig bli en tråkig vuxen.

Tips: ge fem personer du inte känner en ärligt riktad komplimang, stoppa ner små lappar i folks kläder och väskor med citat ifrån fight club, svep tre espresso-shotar i rad och prata dig till att bli bjuden på den fjärde, anordna en fulfest där alla måste klä sig så fult som möjligt eller gå och lämna in ditt CV på biblioteket. Prata sjörövarspråket en hel dag eller gå in på tre olika Mc Donalds och beställ på I-språket, raka av dig håret eller färga det i din favoritfärg, få minst tio personer (oberoende av varandra) på din arbetsplats att komma i randiga tröjor samma dag, ge bort en guldfisk till någon du egentligen skulle vilja ge mjältbrand.

Så, nu är det inte mitt fel om du är tråkig i alla fall.

Ju mindre du gör ju mer hinner du med

Publicerad 2008-12-10 20:10:48 i Allmänt,

Idag struntar jag i religionen, jag struntar i manusövning, historieläsning, mattematikräkning, psykologiskrivning och jag struntar i att få en klump i magen på grund av allt strunt. Idag sitter jag och funderar och äter choklad innan maten, jag läser inga böcker som avslappning för att jag när jag är ineffektiv åtminstone borde förena nytta med nöje. Jag skriver inga långa blogginlägg eller går iväg och tränar. För jag är trött på att aldrig vara nöjd. Idag ska jag bara ha en vanlig sketen onsdag.

Come giddiness came!

Publicerad 2008-12-10 17:45:51 i Allmänt,

Jag översätter svenska texter på google translator och skrattar så jag gråter

Låna mig din magsäck, dina morgontofflor, din skrattrynka
Lend me your stomach, your slippers, your laughter pucker

Rumsbeskrivning dag fyra

Publicerad 2008-12-09 22:10:16 i Allmänt,

Jag tror att det bor någon under sängen. Eller är det helt enkelt så att jag bara önskar? Man borde egentligen ha sin egen lilla samling. Fredsaktivister, feminister, matematiker och andra genier. Att plocka fram efter behov.


Mitt skrivbord: Tekopparna har lämnat årsringar efter sig på bordsskivan. Äldst är änglakoppen. När jag var liten räknade jag alltid årsringarna på nedhuggna träd. Jag har aldrig gillat tanken på att folk gör trädgårdsmöbler på mina lungors bekostnad. Var är mina årsringar någonstans? Har vi motsvarande system om man sågar upp hjärnan? I så fall, vilken del rymmer minnet av varm asfalt och ballerinafötter? Kan jag få plocka fram den delen nu och skriva ner det i min anteckningsbok designad av Lotta Kühlhorn. Ha högläsning på spårvagnen och få folk att glömma bort sig själva och sina rymder av ensamhet inkapslad i porerna.

Postcards from Italy

Publicerad 2008-12-08 21:01:05 i Allmänt,

När jag lyssnar på musik i datorn via mina hörlurar låter det precis som när Luke Skywalker slåss med sitt lasersvärd. Swish swosh! Det är rätt ballt med passar inte riktigt till Chopin. Ja, jag vet att jag alltid är en sådan person som måste överarbeta saker men på tal om psykiskt sjuka människors rätt till straff eller vård har jag en del att säga. Och så. Gulag orkestar – postcards from Italy. Jag ska ta med er dit någon gång.

Angående att överarbeta saker. Jag har en julklappslista i huvudet, fyra bitar liköräckelchoklad på skrivbordet, tre lussebullar i magen, visselsången ifrån kill bill på hjärnan och fem pärmar osagdheter i en garderob jag inte längre besöker. Och så drömde jag att en krönikör på Gp nämnde min blogg, jag fick reda på det när jag bodde i ett tempel i Israel, eller var det kanske Italien. Och ni var med allihop, och varmt var det, sådär lagom så att stenplattorna på innegården blev ljumna och växterna växte utan att förtorka. Vi var nog små tror jag, eller bara glada och sprang omkring genom alla våningarna i templet, som nog mer var en gammal ruin. Det var nog i Israel och ruinen var som en stor labyrint. Jag letade efter någonting, men jag kommer inte ihåg vad.

Point of no return (vi pratar allvar, du om dina guldfiskar)

Publicerad 2008-12-07 20:42:36 i Allmänt,

Jag gillar västtrafiks koncept ”rädda världen före frukost”. Dock är tidiga mornar inget för mig, eller mornar i största allmänhet. Det enda jag ser fram emot när jag vaknar är att få gå och lägga mig igen. Det är sant. Morgondepressionen brukar vara mellan 06.20 – 09.00 och sen har jag ingen lust alls att gå och lägga mig när det väl är dags framåt kvällen. Och så börjar det om.

Idag träffade jag Jean-Claude, han är en kärleksflykting ifrån Kongo. Det tyckte jag var fint. Annars är väl dagens status följande: Lite fotning och tjugofem minuters väntande på buss 52 i sällskap med kung Leopolds vålnad. Första provtryckningen inför projektarbetskollektionen är klar och jag missade hållplatsen jag skulle gå av på två gånger (dock ej samma åktur). Basföda lussebullar och en del konflikter.

Ps. Hade jag sett ut som hon på bilden om mornarna hade jag inte gjort annat än gått upp tidigt. Får se till att skaffa frisyren så kanske resten kommer automatiskt.

Gossip

Publicerad 2008-12-03 20:31:30 i Allmänt,

Idag är en minnevärd dag. M har tagit bort sin tandställning och kan numera äta äpplen med skal på.



Ur de tre vise männens scen:


I: dagens ungdomar. Dom borde alla få sitta inlåsta i ett rum med en bandspelare som spelade Kafka på ljudbok


Jag sa ju att det skulle bli ett fantastiskt julspex i år på Lm Engströms gymnasium!

Det här är ingen lek

Publicerad 2008-12-02 20:44:38 i Allmänt,

Jag önskar att jag var mer intresserad av politik, världen, rättskunskap, aktier, forskning, musik och biologi. Jag önskar att jag hade fotografiskt minne och var hejdlöst duktig på att måla. Jag önskar mig långt lockigt rött hår, fräknar, en fransktalande mamma och bättre hälsa. Jag önskar mig en inbokad resa, en galen konsert eller ett rum med panoramafönster fyllt av växter. Jag önskar att jag kunde intressera mig för min hemtenta i lag och rätt istället för i ord.

Dock måste jag ge mig lite cred över all denna effektivitet utan medföljande glassplitter i magen och en simultankapacitet långt utanför vad jag trodde var mina ramar. Dessutom har jag lärt Lilla C jag-har-pluggat-för-mycket-dansen. Han blev helt salig.

Sist på listan kommer upprörande äktenskapsskvaller. Min grafritande räknare har övergivit mig. Antagligen för någon intelligentare och snällare som försiktigt och mjukt öppnar den varje dag och fridfullt trycker på knapparna utan att få fel en enda gång. Jag ska visa att jag minsann kan stå på egna ben nu, utan min blå vän.

Bild: Underst; min blåa grafritande räknare. Överst; ett brev ifrån Lilla C

Vi kan uttrycka detta på flera sätt:

Publicerad 2008-12-01 19:37:09 i Allmänt,

Det är besynnerligt det här. Med inställning och intravenös skit och sånt. Med derivata och änglar och energibalanser. Nej det är inga liknelser, sånt har jag inte lärt mig än även om jag försöker. Det är kaffe på magasin 11 och någonting att kupa händerna omkring, för det är december och de vill egentligen vara någon annan stans. Det är tappade matlustar och livslustar till höger och vänster. Det är ljusglimtar och mörkerhetslugn och en skön trivamhetskänsla som dyker upp i sällskap med en handplockad skara jag hade velat adoptera in i ett julpysslande kollektiv där vi kunde bosätta oss fram till januari någon gång.

Saker växer och gror, dock inte i mitt rum. Bara jag som klarar av miljön där inne, min minipalm tittar på mig med sorgsna ögon och säger – ge mig vatten kompis! Jag tittar åt ett annat håll. Orkar inte se misären, tänker att vi passar nog inte särskilt bra ihop ändå. Får skaffa mig en julstjärna eller något istället, någonting som lyser.

Om

Min profilbild

Swift

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela