Ärade journalister och kulturskribenter
att läsa en svår text av er är som att bli mörbultad i hela huvudet. Jag förstår inte. Antingen har jag ett bristande ord/kunskapsförråd. Alternativt ordbajsar många journalister och skribenter fram en text för att imponera på den övriga kulturvärlden. Ju svårare och vrångare desto bättre! Eller måste man verkligen slänga sig med diskursanalys, poststrukturalistiska och offerpositionering i samma mening? Jag blir ju matt. Nu ska jag bli intellektuell.
