Make something good

Därför tänkte jag idag ta på mig skulden för västtrafik förseningar. Jag är så klantig ibland att jag blir mörkrädd. 1. På väg hem från gympan ska vi kliva på bussen, jag går på sist, och precis innan jag ska på drar jag upp min plånbok - åt fel håll. Detta resulterar i att kvitton, kort och diverse småsaker flyger ut över marken och hamnar framför/under/bredvid bussen som står och väntar på att jag ska gå på. Väl inne på bussen hittar jag inte mina två busskort eller mitt visakort och får total panik. Efter tre djupa andetag komer jag på snilleblixten att leta i väskan, och där ligger de tack och lov.
2. Jag ska åka hem på kvällen med trean och sitter i snöyran och blåsten och fryser (trots dubbla ylletröjor under jackan, samt mössa, vantar, halsduk, långkalsonger och raggsockor). Jag sätter mig på mina kollegieblock för att inte frysa fast i bänken och lyssnar på ipoden. Efter ett tag kommer vagnen och jag reser mig upp för att visa att jag ska med så de inte åker förbi. Vad jag inte tänker på är att det blåser förfärligt. Vad händer. Jo, mina kollegieblock blåser upp och alla tre miljoner papper jag stoppat i dem flyger upp som i ett stort pappersmoln. "Vackert" hinner jag tänka i en halv sekund innan jag förstår vad som hänt. I ren panik börjar jag springa omkring och plocka upp papper och blad över hållplatsen och det känns som den där senen i love actually när hon lyfter bort kaffemuggen som han ställt på sitt nästan färdigskrivna manus så att papprena blåste i sjön, fast jag har ingen som hoppar i min sjö och fiskar upp papprena utan det får jag sköta på egen hand. Jag hinner på vagnen, kvar ligger Israels topografi och ämnena till den argumenterande uppsatsen. Men jag fick i alla fall med mig den franska texten om Gerard Depardieu som jag ska rätta under påsken. Har en vag känsla av att Marita inte trott på mig om jag sagt att den flugit iväg på treans busshållplats.

På något sätt händer sånt här alltid mig. Mamma säger att jag är född klumpig, pappa säger att det är för att jag är vänsterhänt. Jag säger att det beror på vädret, mitt brytningsfel och min introverta sida som alltid kommer fram när jag åker kollektivt och lyssnar på musik.