Det löser sig (det gör det alltid)
Okay det är Mars och högarna av osorterade papper ger mig bröstsmärtor och vakennätter i en överdos som får mig att vilja riva ur två vckor i min almanacka och fika upp studiebidraget (det som är kvar efter tandläkarräkning, presenter och nachosutgifter). Jag kan inte riktigt placera känslan mer än att jag snart måste få se körsbärsträden slå ut på järntorget för att undvika total madness. Allting är krav, i alla fall i mitt huvud och jag tänker Nice, Israel och kanske Kongo för att jämna ut balansen. Jag måste bort för att få perspektiv över vad det är jag egentligen håller på med. Åtta timmar kvar tills jag ska gå upp och nu öppnar jag min samhällsbok och försöker att inte tänka på i morgon när jag ensam med min engelskalärare ska redovisa en bok jag inte läst än.
