Make something good

Låna mig din magsäck, dina morgontofflor, din skrattrynka.

Det är så synd om människorna

Publicerad 2009-01-10 22:11:42 i Allmänt,

som sitter med sina förtorkade äktenskap och tittar på körslaget istället för att prata med varandra och som porrsurfar istället för att krama om någon när sömnlösheten lägger sig intill och försöker skeda. Det är så synd om grannarna som antingen bråkar eller knullar, så synd om gatumusikerna från Rumänien som sover på mögliga skumgummimadrasser i femgradiga rivningslägenheter och så förbannat synd om alla som sitter uppklädda och förväntansfulla på någon som en timma senare fortfarande inte har dykt upp.

Jag kan inte hjälpa det. Det spelar ingen roll att jag vet att det inte är mitt fel eller att människor faktiskt kan vara nöjda trots att de har ett liv som inte är som mitt. Det spelar ingen roll. Mitt hjärta kapitulerar av sorg varje gång jag ser dem. De feta ensamma människorna på Mc Donalds, tanterna med fett hår och morgontofflor med en Hänt extra under armen, de stora tuffa killar som gråter som barn, transor på Tv som har aids och bortknarkade liv, förlorare, svaga, fula. Människor. Som jag inte känner, som jag bara dömer utifrån några sekunders obeservation. Det räcker. Jag måste vända bort blicken fort, försöka rabbla något mantra för att slippa diktera ihop en historia som uteslutande landar framför TV:n i nerrökta vardagsrum med en brun manchestersoffa och porr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela