Efter regn kommer
hopp om liv igen. Allt som skrivs är redan tänkt på sjuans spårvagn på väg hem ifrån en sen kvällsfika med Madde. Och det var precis vad som behövdes för att fullända dagen som började helt okay för att vara tre timmar innan match. Blev uttagen till a-laget och fick spela 60 minuter av matchen. Och bara för att allt annat inte gjort det eller kanske vad som helst blandat med något annat gjorde att det gick hur bra som helst. Och jag behövde det så mycket för att orka hela våren. Och vintern som är kvar, fast jag föredrar att säga vår. Det känns bättre så. För efter våren kommer sommaren och då ska jag till Arvika.
