Now she´s back in the athmosphere
Dagen börjar med traumatiska upplevelser när lilla H är borta. Han blir återfunnen och mycket nöjt hämtad av pappa på polisstationen strax efter sju på morgonen. Han hade kort och gått fått för sig att ta en morgonpromenad och kommit väldigt långt åt fell håll. Det var där någonstans som min dygnsrytm kom helt ur fas i och med att jag kvällen innan varit på inkil med laget. Det var en helt sjukt rolig kväll, om än lite traumatisk den med, med så gott som tvångsmatning av sockervadd, inhämtning av främmande människors strumpor och hårstrån, åkattraktioner samt en förfärlig vandring av enbart oss nya på spökhotell Gasten. Dessförinnan hade vi dessutom spelat två matcher och vunnit båda och jag klarade mig undan ännu en förkylning fast fick i gengälld blåmärken och lårkaka som jag tacksamt tar emot. Det här låter sadistiskt. Men jag har saknat att alltid ha lite ont någonstans, alltid ha träningsvärk och blåmärken. KvIk Sport, jag är tillbaka! Bild: Nettan, hemmamatch i Kultan, www.kviksport.se
